Utveckling av entreprenörskapsfostran

Vårt mål är en företagsam verksamhetskultur och en aktiv, välmående ung. Vi utvecklar arbete inom finländsk företagsamhetsfostran både regionalt och nationellt så att varje ung människa ska ha en möjlighet till fostran till entreprenörskap oberoende av boningsort, läroinrättning eller skolstadium. visio1200

Vår verksamhet förverkligar de linjedragningar som utbildningsministeriet har satt upp för entreprenörskapsfostran. Riksomfattande YES rf har sju påverkande organisationer inom näringslivet och utbildnings som medelemmar. De har ett gemensamt mål att utveckla finländsk företagsamhetsfostran. YES rf har också en representation i många samarbetsforum och styrgrupper inom företagsamhetsfostran och företagsamhet.

Det regionala YES-nätverket deltar aktivt i utvecklingen av företagsamhetsfostran på landskaps-, kommun- och läroinrättningsnivå. Bekanta dig med tyngdpunkterna inom utvecklingen av entreprenörskapsfostran:

Läroplanerna förnyas – hur syns entreprenörskapsfostran i dem?

De nya läroplanerna togs i bruk hösten 2016 både i grundskolan och i gymnasiet. Grunderna för yrkesutbildningen trädde i kraft hösten 2015.

YES har tagit ställning till UBS:s läroplansarbete och de regionala YES:n har varit med och gjort upp läroinrättningsspecifika planer så att fostran till entreprenörskap, företagsamhet och ett företagsamt verksamhetssätt blir en del av varje läroinrättnings verksamhet.

Hur handleder LP för den grundläggande utbildningen till företagsamhetsfostran?

I de nya läroplanerna för den grundläggande utbilningen stiger eleven fram i kärnan av inlärning. I inlärningen betonas

  • elevens aktivitet och starkare delagtighet i inlärningen
  • att ge ansvar
  • färdigheter i att lära sig
  • att lära självkännedom och motivation
  • målmedvetenhet
  • kritiskt tänkande
  • problemlösningsfärdigheter

Ett centralt mål utgörs av mångsidig kompetens, dvs. helheten som bildas av kunskap, färdigheter, värderingar, inställning och vilja. Arbetslivsfärdigheter och entreprenörskap (K6) har lyfts fram som ett av inlärningsmålen för mångsidig kompetens. I undervisningen betyder det här att:

  • Eleven ska utveckla färdigheter som främjar intresset för och en positiv inställning till arbete och arbetslivet.
  • Eleven ska få upplevelser med vars hjälp hen förstår betydelsen av arbete och företagsamhet, företagsamhetens möjligheter samt sitt eget ansvar som medlem av ett samfund och hela samhället.
  • Eleven ska utöka sin kännedom om arbetslivet, lära sig ett företagsamt verksamhetssätt och inse betydelsen av sitt eget kunnande med tanke på sin egen arbetskarriär.
  • Eleven ska få stöd för att lära känna igen sina egna yrkesintressen och för val av fortsatta studier.

Den nya läroplanen rekommenderar att eleverna ska få stifta bekantskap med arbetslivet och att skolan ska samarbeta med externa aktörer. Inlärningen ska främjas av aktiverande situationer, grupparbeten och projekt där inlärning genom eget agerande. På det här sättet uppmuntrar man eleverna att förhålla sig öppet till nya situationer, att agera flexibelt och kreativt i förändrade situationer och att ta itu med saker på eget initiativ samt att hitta olika alternativ.

Läs mera på: www.oph.fi/ops2016

Företagsamhetsfostran i gymnasiet: mot ett företagsamt verksamhetssätt

Ett av målen i gymnasieutbildningen är att utveckla studerandes färdigheter för fortsatta studier, arbetslivet, företagsamhet och
samhälle. Förutom gymnasieutbildningens allmänna mål och ämnesspecifika innehåll behandlas företagsamma färdigheter i
läroplanens ämneshelheter.

Gymnasieutbildningens inlärningsbegrepp, studiemiljöerna, metoderna och verksamhetskulturen får stöd av pedagogiken i företagsamhetsfostran och företagsam verksamhet.

Temahelheten aktivt medborgarskap, företagsamhet och arbetsliv i gymnasiets läroplan strävar efter att studerande har viljan och kompetensen att verka som aktiva medborgare och att deras kunskap om arbete, arbetsliv och företagsamhet ökar.

Målet med temaområdena är att ge studerande inlärningsupplevelser som uppmuntrar till initiativtagande, företagsam verksamhet, samarbete, ansvarsfullhet samt konstruktiv kritiskhet som bygger på kunskap. Centrala innehåll i temahelheterna är erfarenheter av delaktighet, påverkan och arbete samt en reflektion av dessa.

Läroplanen uppmuntrar till att lärarna utvecklar studiemiljöer som stöder förverkligandet av ämneshelheterna i samarbete med studerande och andra aktörer såsom organisationer och företag.

Hur ska jag få in entreprenörskapsfostran i den lokala planen?

Arbetslivet, yrken och arbetets karaktär förändras. Därför är det allt viktigare att entreprenörskapsfostran förverkligas i det lokala läroplanensarbetet. Lokala YES-aktörer ger stöd, ordnar fortbildning och erbjuder nätverk för det lokala läroplansarbetet. De regionala strategierna för företagsamhetsfostran som YES-nätverken gjort (läs mera i nästa punkt) erbjuder stöd för hur man får in fostran till entreprenörskap som en del av den lokala läroplanen.

Vi erbjuder också lärare vårt stöd för att förverkliga läroplanen för läroinrättningen och för att genomsyra läroinrättningens verksamhet med företagsamhetsfostran. Som hjälp för det här samlar vi verksamhetsmodeller inom företagsamhetsfostran som konstaterats fungera och sammanställer material av dessa som kan användas av utbildningspersonal. I materialen syns hur målen och innehållen i läroplanen förverkligats på olika skolstadier. Vi har också utvecklat andra modeller och redskap för samarbetet mellan skola och företag.

Strategierna för fostran till entreprenörskap föder nätverk
vaylayrittajyyteen1200

YES-regionkontoren deltar och ställvis även sätter igång och koordinerar strategiprocesserna för landskapsomfattande företagsamhetsfostran.

Målet med strategierna och utvecklingsplanerna är att beskriva den regionala och lokala fostran till företagsamhet och vilka dess mål är samt att skapa sätt att förverkliga fostran till entreprenörskap. En gemensam strategi på landskapsnivå hjälper utvecklandet av företagsamhetsfostran så att den blir en del av undervisningens vardag i varje skola.

Företagsamhetsfostran är väsentligen ett sätt att samarbeta. Strategiarbetet samlar kommunala beslutsfattare, tjänstemän så som bildningschefer och samt stadens ledning, lokala företagare och representanter för företagarorganisationerna samt representanter för läroinrättningar på olika skolstadier. Då man jobbat tillsammans med strategiarbetet får man både läroinrättningarna och kommunens ledning att förbinda sig till att förverkliga det.

En landskapsomfattande strategi för företagsamhetsfostran har man redan fått till stånd i Norra ÖsterbottenSatakunta, Egentliga Finland, Päijänne-Tavastland, Mellersta Finland, Sydvästra Finland och Södra Savolax. Strategierna finns att läsa på Material-sidorna.

Utöver detta finns det ett antal kommunala och regionala strategier eller utvecklingsplaner  för fostran till entreprenörskap åtminstone i Loimaa-regionen, Helsingfors, Tusby, Träskända och Seinäjoki.

Läs YES-nyheter om strategier för företagsamhetsfostran på landskapsnivå:

23.2.2016: Pohjois-Pohjanmaan yrittäjyyskasvatuksen strategia luo yhdessä tekemisen kulttuuria
17.9.2015: Maakunnallisia strategioita pian seitsemän: Pohjois-Pohjanmaa liittyy joukkoon
18.5.2015: Yhteistyöllä yrittäjyyskasvatuksen strategia myös Etelä-Savoon
1.4.2015: Kaakkoon kasvaa yrittäjyyden ekosysteemi
6.2.2015: Strategia ja miten se jalkautetaan
15.12.2014: Helsingin yrittäjyyskasvatuksen ohjelma julkaistiin
10.10.2014: Päijät-Hämeeseen saatiin yrittäjyyskasvatuksen strategia
12.9.2013: Varsinais-Suomen yrittäjyyskasvatuksen strategia valmistui

En livskraftig kommun som mål

menestys1200

Det finns en tanke om ett företagsamt och välmående landskap och livskraftiga kommuner bakom strategierna för fostran till entreprenörskap.

Företagsamhetsfostran betyder också att unga blir delaktiga och intresserade av sin egen hemregion. Genom att ta med skolor och unga i kommunens utveckling och genom att samarbeta skapar man samhörighet och socialt kapital i kommunerna: kunnig och företagsam arbetskraft, konkurrenskraftiga företag och samarbete mellan skolor och arbetslivet.

På samfundsnivå får företagsamhetsfostran till stånd:

  • ny företagsamhet och företagsverksamhet
  • kunnande som behövs i arbetslivet
  • en företagarvänlig organisationskultur
  • samfundskap och innovativitet
  • bättre ledarskap
  • samhälleligt välmående

YES-regionaktörerna driver företagsamhetsfostran aktivt på lokalnivå genom att finnas med i olika utvecklingsarbetsgrupper och ordna nätverksträffar. YES-nätverket har samlat ihop YES Team eller arbetsgrupper för företagsamhetsfostran som består av lokala aktörer. De här grupperna har som måla att utveckla fostran till entreprenörskap på regional nivå.

Ett konkret exempel på lokalt samarbete är en årsklocka för företagsamhetsfostran som läroinrättningen och aktörerna i näringslivet gör upp tillsammans och placerar in olika åtgärder för samarbete mellan skola och företag. Årsklockan kan göras också kommunalt eller regionalt.

YES-nätverket har också inverkat på att man på flera orter skrivit in företagsamhetsfostran i det kommunala näringslivspolitiska programmet.

För stöda det lokala arbetet med företagsamhetsfostran har YES Egentliga Finland gjort en Arbetsbok för företagsamhetsfostran som kan läsas också på nätet. Bekanta dig med arbetsboken på våra Material-sidor. (på kommande hösten 2015).

YES Teamet utvecklar samarbetet på lokal nivå

vuosikello1200

Ett av målen för YES-nätverket är att skapa regionala arbetsgrupper och team för entreprenörskapsfostran.

YES Teamen består av undervisningspersonal, beslutsfattare, tjänstemän och näringslivsrepresentanter. YES Teamen fungerar som regionala forum för företagsamhetsfostran. Genom deras arbete kan man lokalt förverkliga och utveckla fostran till entreprenörskap och samarbete mellan skola och företag.

För närvarande finns det regionala YES Team i Egentliga Finland och kommunvisa arbetsgrupper för företagsamhetsfostran i Nyland. Teammedlemmarna organiserar verksamheten för företagsamhetsfostran i sin egen läroinrättning och svarar för att leda den. YES-regionaktören kan koordinera teamens verksamhet och sammankalla teamen, men målet är att de fungerar självständigt.

YES Teamet:

  • bollar med idéer, koordinerar och leder regional fostran till företagsamhet
  • främjar företagsamhet genom att förverkliga företagsamhetsfostran i läroinrättningar i den egna regionen och genom att skapa regionala evenemang
  • söker samarbetsformer både regionalt och nationellt
  • sprider god praxis inom företagsamhetsfostran lokalt och nationellt

Mera information om YES Teamens verksamhet får du av din egen YES-regionaktör.

Varför fostran till entreprenörskap – nationella och internationella linjedragningar
keinussa1200

Bakom YES-nätverkets verksamhet finns nationella och internationella politiska linjedragningar som förpliktar skolorna att förverkliga företagsamhetsfostran. Bekanta di med EU:s och UBS:s linjedragningar om entreprenörskapsfostran och Sipiläs regeringsprogram:

Europakommissionens åtgärdsprogram Företagsamhet 2020 (9.1.2013):

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att erbjuda unga människor möjligheten till minst en praktisk näringslivserfarenhet innan de slutför den obligatoriska skolgången, som exempelvis ledning av ett studentföretag, ansvar för ett företagarprojekt för ett företag eller för ett socialt projekt.

I Undervisningsministeriets Riktlinjer för företagsamhetsfostran har man listat mål för företagsamhetsfostran på Undervisningsministeriets verksamhetsområde fram till år 2015. (UKM 2009:7):

Nätverkssamarbetet inom företagsamhetsfostran har förstärkts på internationell, nationell, regional och lokal nivå.

Entreprenörskapsfostran är starkare än hittills inskrivet i kommunernas skol- och näringslivsstrategier och utvecklingsplaner och de förnyade läroplansgrunderna. Fostran till entreprenörskap är också en starkare del av skolornas och läroinrättningarnas egna läroplaner. Tyngdpunkten i utvecklingen ligger i det lokala och regionala.

De regionala resurscentrens verksamhet är etablerat och landsomfattande.

Finlands regering siktar på att förnya utbildning, nya lärmiljöer, entreprenörskap och samarbete mellan skola och företag (Sipiläs regeringsprogram, s. 6, 15, 30):

”Finland måste bli ett samhälle som präglas av kunnande, företagande, jämlikhet och omsorg.”

Regeringsperiodens mål: ”Växelverkan mellan utbildning och arbetsliv har ökat.”

“Regeringen vill se framtidens kommun inte så mycket som en tillhandahållare av tjänster, utan som en aktör som främjar livskraften, företagsverksamheten och sysselsättningen i området.”

”Sätten att lära sig och lärandemiljöerna inom den grundläggande utbildningen ska moderniseras så att de kan svara på kommande utmaningar. Dessutom betonas den framtida kompetensbasen.”

“Pedagogiken moderniseras. Utvecklingsprogram genomförs inom lärarutbildningen och kompletteringsutbildningen.”

 

YES bygger en framtid där alla unga
har en möjlighet till företagsamhetsfostran.
css.php